Storlek

EN LYCKLIG RELATION KRÄVER GEMENSAMMA INTRESSEN

Hur sant är denna myt då?
Min relations förförståelse samt privat och professionell erfarenhet är att det är en fantastisk möjlighet att ha gemensamma intressen men inget måste. Detta därför att vi människor är olika i allting annat både till kön, personlighet, uppfattningar, perspektiv samt sätten att agera på. Vi utövar saker olika, ur olika perspektiv och i olika syften.

Tänk t ex: tennis.
Den ene spelar tennis målmedveten och tävlingsinriktad och den andre är socialfokuserad och vill prata med åskådarna medan den spelar. Att ha då ett gemensamt intresse dock olika sätt att utöva det på ger snarare upphov till par-missnöje än till par-lycka.

I min värld är springpunkten här inte ”vad vi gör tillsamman” utan ”hur vi lever tillsammans”. Utövar vi våra intressen med stress, agg mm då skapar vi spänningar och konflikter i vår relation, eller hur? Det jag här känner för att betona är att det är viktigt att ej döma ut relationen bara för att det fattas ett stort gemensamt intresse! Par kan mycket väl känna sig lyckliga utan att ha ett gemensamt intresse.

Men hur lever lyckliga par då?

Min uppfattning är att lyckliga par gläds åt vardagen tillsamman, visar omsorgsfull kärlek och respekt för varandra. Lyckliga par har många små gemensamma erfarenheter, upplevelser och fritidshobbyn. Dem älskar sin tid tillsammans, njuter av att vara fantastiska partner, respekterar varandras egenskaper o egensinnigheter. Lyckliga par känner sig ej tvingade att ha massa gemensamma aktiviteter så som att äta tillsamman, sova o vakna tillsammans, ha gemensamma semestrar mm. Helt enkelt, delar dem livet i ömsesidigt kärlek och respekt för den andres integritet. Lyckliga par är en prioriterad del i partners liv!

Så uppfattar jag saken. Hur uppfattar Ni den?

Allt gott tills vi mötts igen!
Vänliga hälsningar, Eugenia Eriksson


Få vårt nyhetsbrev